sitter i mitt rum och tänker mig bort,
ett brustet hjärta kan bara gå längre ner,
men varför egentligen? du mår bra efter en
lång och svår period men känsla återstår.

jag skiter i vad ni säger, ni vet ingenting
och ni kommer aldrig någonsin förstå!
ni fryser ut eran egna vän mjen ändå
har ni varit så himla avundsjuka på att
just den personen varit min och alltid
kommer vara min. ni vet som sagt ingenting.

så hej livet, jag är stark och låter
ingen bryta sönder mig!
nu ska jag vara alldeles med mig
själv och absolut inte tänka på någonting,
bara vara med och låtsas förstå meningen
med hela livet.

hm? förstår knappt själv vad jag skrivit,
men det är känslor som kommer upp
lite sådär.. see yah